Alliansen i Nacka fortsätter bryta mot lagen när de lägger ner skolor!

sidneymagnus

Under senaste kommunfullmäktige debatterades Miljöpartiets motion om förbättrad hantering vid nedläggning av skolor. Miljöpartiet i Nacka ser det som en demokratisk självklarhet att sådana viktiga beslut som att lägga ner skolor ska fattas av fler än ett fåtal personer.

Som det ser ut i dag i Nacka är det ett litet utskott till Kommunstyrelsen bestående av åtta politiker som har makten över Nackas skolors vara eller icke vara.

Nedläggning av skolor är något som berör och upprör och ska tas på allvar. Vi kommer ihåg hur det gick till när Fisksätraskolans högstadium lades ner i slutet av 2011. Beslutet kom plötsligt, fyra dagar före julafton, och drabbade många elever, föräldrar och lärare i en redan utsatt och lågt prioriterad kommundel.

Handlingarna kom en arbetsdag före mötet, där bara några få av kommunens politiker fanns representerade och bara ett oppositionsparti. Hanteringen var inte bara dåligt skött utan även olaglig, eftersom kommunstyrelsen enligt kommunallagen inte får flytta ansvaret för nedläggning av skolor till en lägre nivå. Under debatten i kommunfullmäktige den 27 oktober påpekade vi att kommunen bryter mot lagen och föreslog att liknande beslut ska fattas i lägst kommunstyrelsen framöver.

Även kommunens revisorer har kritiserat majoritetens ständiga iver att flytta ansvar från kommunstyrelsen till tjänstemän och utskott med mindre insyn. Trots detta var det ingen av de 34 närvarande allianspolitikerna som gick upp och försvarade sig eller ens kommenterade det faktum att de bryter mot lagen.

Istället röstade de i tystnad, med endast en knapptryckning, mot MP:s förslag och revisorernas rekommendationer för att fortsätta att bryta mot lagen.

Sidney Holm, språkrör och ledamot i Kommunstyrelsen
Magnus Söderström, ledamot i Utbildningsnämnden

Arbetsminnets betydelse vid inlärning

Anne MagnussonJag heter Anne Magnusson och är kandidat nummer 18 på Miljöpartiets valsedel till kommunfullmäktige i Nacka. Här på bloggen delar jag med mig lite av mina tankar. Den här gången handlar det om barns ”arbetsminne” och varför jag inte tycker undervisningen bör utsättas för politiska ­modenycker utan vila på vetenskaplig grund.

Miljöpartiet vill inrätta en skolkommission
Dessa tankar om vila på vetenskaplig grund uttrycks klart och tydligt i Miljöpartiet de grönas önskan om att inrätta en skolkommission som ska bestå av de främsta skolforskarna i Sverige och internationellt. Skolkommissionen behövs för att prata om det allra viktigaste: skolans innehåll och det pedagogiska arbetet. Utifrån svar på frågor såsom hur stora elevgrupper vi vill ha och vilka förutsättningar vi har för att alla barn och unga ska ha relativt nära till en bra skola med moderna och ändamålsenliga lokaler

Förskollärarna/lärarna/fritidspedagogerna behöver stöd från forskare för att bättre kunna förstå och lära sig sammanhangen – hur hjärnan och beteendet hänger ihop.

Var kommer egentligen läs- och skrivsvårigheter och matteproblem ifrån?

Många barn har problem att ta till sig matematiskt tänkande, så kallad dyskalkyli och andra har dyslexi, det känner många pedagoger till.

Alla barn är olika
Arbetsminnet har en nyckelfunktion för skolprestationer. Arbetsminnet som bland annat har betydelse för förmågan att koncentrera sig och därigenom klara av uppgifter som att läsa och räkna. Det säger också något om hur elevens matematiska förmåga kommer att utvecklas framåt under skolåren. I ett och samma klassrum kan pedagogen ha barn vars arbetsminne skiljer sig åt 4–6 år.

Torkel Klingberg, hjärnforskare på Karolinska Institutet och professor i kognitiv neurovetenskap, har studerat och utvecklat metoder för att stärka upp elevers arbetsminne.

I Kanadas skolväsende har man utvecklat en pedagogik speciellt för att hjälpa barn med lågt arbetsminne. Lärarna utbildas bland annat i att förstå vad som är arbetsminneskrävande, och för att ge kortare och enklare instruktioner som det är lättare för eleverna att ta till sig.

Detta är viktig kunskap som jag tycker behövs både inom barnomsorgen – och skolomsorgen samt i skolan.

  • Det här med att vara dålig på matte tenderar att gå i arv. Men det är inte ett hopplöst läge.
  • Stress försämrar arbetsminnet drastiskt. Därför är det av stor vikt att det systematiska arbetsmiljöarbetet prioriteras högt upp på Agendan.
  • Att pedagogerna ständigt interagerar med eleverna är A och O inom pedagogiken. Barnläkaren och professor Hugo Lagercrantz har framhållit att tidigare forskning visat att mycket tid framför tv och datorspel kan leda till försenad språkutveckling och ökad koncentrationssvårigheter. Att skärmar ersätter samtal med föräldrar och andra vuxna kan få väldigt negativa konsekvenser. Surfplattan och annan teknik kan inte på samma sätt i alla fall inte ännu – interagera med barnen.
  • Bristfälligt självförtroende, bristfällig självkänsla och negativa förväntningar kan påverka elevens inlärning på ett mycket destruktivt sätt. De vuxna måste ge barnen hopp och förtröstan. Elevhälsan tycker jag behöver tillräckliga resurser för att bistå eleverna och övrig skolpersonal. Barnomsorgen – och skolomsorgens personal behöver också psykosociala och medicinska stödresurser.
  • Konditionsträning är bra för arbetsminnet, vilket i sin tur är gynnsamt för den matematiska förmågan. Konditionsträning stimulerar tillväxtfaktorer i hjärnan. I linje med detta tycker jag att skolämnet Idrott och hälsa behöver tillräckligt utrymme i undervisningen och självklart ska elevernas utemiljö stimulera fysisk aktivitet och inte vara ett hinder för denna.
  • Lära sig att spela ett instrument är positivt för att förbättra elevens möjligheter, denna inlärning har positiva effekter både för elevens arbetsminne – och problem-lösningsförmåga. Musikundervisning bör därför ha sin självklara plats både i inom förskolan/skolomsorgen/skolan, något som jag verkligen håller med om.
  • Datorspel kan också förbättra arbetsminnet, Torkel Klingberg har utvecklat ett Dator spel, Robomemo. Det visade sig att barnen genom träning kunde förbättra arbets-minnet med uppemot cirka 20 procent, vilket också fick betydelse för deras förmåga att koncentrera sig. Nynäshamns forskningsprojekt som Klingberg ingått i visade inte på några negativa effekter av dataspelande på koncentrationsförmåga, utan tvärtom svaga men positiva effekter av spelandet på psykologiska tester.

Anne Magnusson – 58 år Förskollärare-Socionom och kandidat till kommunfullmäktige.

Fördjupning inom ämnet:

http://www.hjarnfonden.se/–behover-din-omtanke/skolan—anvand-hjarnan-i-undervisningen__580

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sa-paverkas-barnen-av-surfplattorna_7593632.svd

http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2011/08/19/hjarngympa-kan-oka-lasformagan

http://www.dn.se/sthlm/spelet-robomemo-hjalper-livliga-barn/

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?

Skolan – våra barns arbetsplats

Anne MagnussonJag heter Anne Magnusson och står som kandidat nummer 18 på Miljöpartiets valsedel till kommunfullmäktige i Nacka. Här delar jag med mig lite av mina tankar om skolan som arbetsplats. Skolan är i fritt fall ropas det från flera håll i Sverige, sanningen är nog mera nyanserad än så.

 

Skolan – en viktig integrationsarena
Mauricio Rojas(FP) har beskrivit situationen på integrationsfronten­- ”Av många djärva förslag och nydanande idéer på integrationsfronten blev det ingenting. Berget födde en råtta, och utslagningsprocessen bara fortsatte”. Förskolan och Skolan tycker jag är fortsatt viktiga integrationsarenor, därför är det betydelsefullt att dessa verksamheter kontinuerligt upprätthåller en hög nivå.

Skolan – Sveriges viktigaste arbetsplats?
I förskolan och skolan måste vi lägga stor vikt vid att alla (100 %) elever får lära sig saker samtidigt som det utvecklas som människor och lär sig att uppskatta andra och kan fungera med andra i grupp. Men, denna kunskapsutveckling och samtidiga personliga utveckling får inte hindras av en bristfällig arbetsmiljö. Därför är det mycket glädjande att barnen vanligaste arbetsplatser, förskolor och skolor, börjar betraktas som just arbetsplatser, det är inte en dag försent!

Hög tid att omsätta ord till handling
Det har nu tagits beslut på att Arbetsmiljöverket(2013) ska stor satsa på skolans arbetsmiljö. Det finns många brister i dagens skola: hög arbetsbelastning som leder till stress, hot och våld, och lokaler som inte lever upp till behoven. Nu gör Arbetsmiljöverket en satsning där 30 procent av landets skolor ska inspekteras.

Hittills har Arbetsmiljöverket iakttagit att det ofta finns det höga ambitioner ute i skolor och hos huvudmän, men inte alltid tid och kunskap för att kunna systematisera sitt arbetsmiljö-arbete. Det brister i dokumentation av riskbedömningar och handlingsplaner. I många fall ser utredarna att framförallt rektorer, men också andra som jobbar med arbetsmiljöfrågor, saknar resurser och befogenheter att lösa konkreta problem på sin skola.

Skulle denna situation accepteras inom näringslivet? Nej, det tror jag inte.

Varför tar man inte våra barn och ungdomars arbetsmiljö på samma allvar som vi gör med de vuxnas arbetsmiljö?

Vad är det för faktorer som bäddar för ett arbetsklimat där medarbetarna trivs, tänker fritt, tar eget ansvar och för utvecklingen framåt? Vad är det som utmärker ett kreativt arbetsklimat?

Göran Ekvall, professor i psykologi vid Lunds universitet och gästprofessor på Buffalo State College i USA har under mycket lång tid studerat organisationers ”inre liv” och Professor Ekvall har sammanfattat dessa studier i tio ”klimatdimensioner” Dessa kan ni läsa om i bifogad länk.

Anne Magnusson – 58 år Förskollärare-Socionom och kandidat till kommunfullmäktige.

Fördjupning inom ämnet:

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/_H102Ub254/?text=true

http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/skolors-kompensatoriska/kvalgr-komp-slutrapport.pdf

http://www.dn.se/debatt/en-tredjedel-av-landets-skolor-ska-inspekteras/

http://www.sydsvenskan.se/familj/familjekar-professor-gillade-naturen/

http://www.ufn.gu.se/digitalAssets/987/987038_Arbetkl.pdf