Jag trivs bäst i öppna landskap

Kor


Medborgarförslag – kommunen måste bry sig om djuren

Under den här veckans sammanträde med kommunstyrelsen kom det upp ett medborgarförslag om att beakta svenska djurskyddskrav vid upphandlingar och inköp. Den engagerade medborgaren ville att de mejeriprodukter som upphandlas i kommunen ska komma från kor som behandlas enligt den Svenska djurskyddslagstiftningen och som får gå ute på grönbete. Medborgaren tycker det är viktigt att djuren får motion och kan röra sig på ett naturligt sätt. Ett annat argument var att betande djur bidrar till den biologiska mångfalden genom att betet skapar en miljö som är livsviktig för många växter och djur. Har vi inga djur som betar får vi inte heller några öppna landskap.

Alliansen – vi behöver inte bry oss, det delegerar vi till andra
Det fanns många bra argument i förslaget men tyvärr röstade den styrande Alliansen ner förslaget. Man vill inte ha någon övergripande policy utan delegerar enligt Nackamodellen och låter varje skolas/förskolas/vårdboendes enhetschef själv välja vad som ska köpas in.

Palmolja från skövlade regnskogar är tydligen helt ok enligt Alliansen
Tycker en rektor t.ex. att våra barn på sina smörgåsar ska äta processad palmolja från en plantage på skövlad regnskog på andra sidan jordklotet, istället för ekologiskt smör från kor på grönbete här i Sverige, är det helt ok för kommunledningen. Trots att många länder utanför Sverige överanvänder antibiotika i sin köttproduktion har kommunledningen inga synpunkter på om det finns antibiotikarester i maten vi serverar till våra barn. Enhetschefernas frihet att bestämma över sin egen verksamhet anser den styrande Alliansen vara viktigare än t.ex. djurskydd och våra barns välbefinnande. Detta tycker vi i Miljöpartiet är helt fel, självklart har kommunledningen ett stort ansvar här.

Alliansen i Nacka skyller på EU
I mars 2012 lämnade vi in en motion om att anta en övergripande livsmedelspolicy där även djurskyddskrav skulle ingå. Tyvärr röstade Alliansen ner förslaget. Kommunen säger att det är svårt att ställa krav på att det ska vara just svenska kor eller närproducerat och hänvisar till att det inte är förenligt med lagen om offentlig upphandling eller de principerna som finns inom EU om öppen handel. Men vem har sagt att allt måste vara enkelt? EU är som bekant centralstyrt och sätter marknaden först, men faktum är att vi trots detta ofta kan välja andra prioriteringar i vår upphandling, detta har även har prövats i Svensk domstol. Vi kan faktiskt ställa krav på bättre djurskydd, bättre miljö och få mer valuta för pengarna.

Kommunen måste ta sin del av det globala ansvaret
Den offentliga upphandlingen i Sverige omsätter över 500 miljarder kronor om året. Om vi skulle använda dessa medel till att stimulera en marknad för nya miljövänliga produkter producerade med goda etiska villkor, skulle vi ta ett stort steg på vägen mot ett bättre samhälle. Ingen kan göra allt men alla kan göra något och det gör skillnad!

Sidney Holm – Oppositionsråd (MP)

Hur ska det gå för Mukribu?

Den senaste veckan har jag gjort flera besök i Fisksätra och i onsdags var jag, Lisskulla Zayane och Nicole Goufas på studiebesök i Folkets hus tillsammans med våra två praktikanter från Eklidens skola. Där träffade vi Maria Aziz som är verksamhetschef sedan 1,5 år tillbaka och Lina Lindfors som jobbar med administration och bokningar. Vi fick höra om alla projekt som pågår i huset, bland annat om ett språkcafé där folk kan träna på svenska över en kopp kaffe. Vi fick också höra om Jobblotsen som skapar nya vägar till arbete och verkar för att ge människor en varaktig sysselsättning. Huset erbjuder även teater, dans och gymnastik för alla åldrar och eldsjälen Jason har fixat i ordning några musikstudios där man kan spela in musik i eller repa med sitt band.

Fisksätra Folkets Hus vill skapa ett vardagsrum för alla Fisksätrabor, en mötesplats där alla känner sig välkomna. Huset är till för folket och tanken är att verksamheten ska ske på folkets villkor, d.v.s. erbjuda sådant som folket i Fiskis vill göra. Öppettiderna är generösa och de är fritt fram att besöka Folkets Hus från klockan åtta på morgonen till elva på kvällen. På kvällarna samlas 30-40 unga vuxna i lokalen för att umgås, fika och titta på TV tillsammans. Kvällsbesökarna är mestadels unga killar som är för gamla för att gå på fritids men fortfarande har behov att träffa kompisar och chilla. Maria och Lina är väl medvetna om att verksamheten lockar fler killar än tjejer och berättar att de jobbar aktivt med att jämna ut skillnaden. Dels beror skillnaden på kulturella skäl, att många tjejer inte tillåts vara ute på kvällarna men framför allt ser de att tjejer i den åldern (18+) är upptagna av annat, att plugga eller jobba till exempel. Killarna har inte riktigt samma go 😉

När vi gick på en rundtur i deras lokaler hajade vi till när vi kom till ett rum som de kallar för ”ingenmansland”. Ett tomrum som binder samman Folkets Hus med intilliggande Fisksätraskolan. Rummet kändes trots den spartanska inredningen väldigt varmt och välkomnande.

fiskisfolketshus

Hela ena väggen i rummet var dekorerad med en stor interkulturell väggmålning som barnen i Fisksätraskolan har lagt ned ett jättejobb på att skapa. Det är mycket av barnens egna tankar som finns manifesterade på väggen och barnen känner en enorm stolthet över sin skapelse. Figuren till vänster har de döpt till ”Mukribu”, en akronym för muslim-kristen-buddhist. Under våren ska barnen tillsammans med en designer och en bokexpert tillsammans skapa en barnbok utifrån Mukribu, fisksätrabarnens egen superhjälte ”som genom sin kaosmagi är skyddsängel till all världens barn”.

Nu är det dock inte helt säkert att sagan får ett lyckligt slut. Tidigare i veckan var kommunens fastighetskontor där och tittade på målningen och enligt kommunen är skapelsen inte att klassa som konst. Barnen som verkligen tänkt innan de målat förstår ingenting och känner sig sårade.

Vad är det vi vill signalera till våra barn i Fisksätra? Att det finns bra konst och dålig konst och att just deras konst är dålig och inte ryms inom kommunens norm för vad som är att klassa som konst. I dagens samhälle pratas mycket om vikten av normkritik men här gör man helt tvärtom. Är inte normkritik just att inte fokusera på det som uppfattas som avvikande i det här sammanhanget. Att istället fokusera på de normer och maktstrukturer som gör att just Fisksätrabarnens konstnärliga uttryck uppfattas som avvikande och vilka konsekvenser denna obalans får.

När konstverket uppenbarligen ger upphov till så mycket glädje och kreativitet hos barnen som skapat det och även en känsla av värme hos mig som betraktare, har jag svårt att förstå varför det måste målas över.

Sidney Holm
Sidney Holm – Oppositionsråd för Miljöpartiet de gröna i hela Nacka

Nacka står inför ett vägval

Kyrkviken

Ska vi fortsätta med den gamla politiken där vägar och bilar prioriteras före människor och miljö

Miljöpartiet är nu tredje största parti i Nacka
Moderaterna blev de största förlorarna i valet och kan nu inte längre styra kommunen med hjälp av bara KD. Miljöpartiet gick starkt framåt och är nu det tredje största partiet här i Nacka.

Vi vill lämna över ett hållbart Nacka till våra barn och barnbarn
Valresultatet bäddar för helt nya möjligheter att bryta upp gamla maktstrukturer och satsa på något nytt. Vi skulle nu kunna ändra färdriktning och satsa på ett mer modernt och hållbart Nacka. Ett Nacka som tar sin del av det globala klimatansvaret. Ett Nacka där våra barn och barnbarns bästa finns med i alla beslut vi fattar, det är ju trots allt de som ska leva med de beslut vi fattar idag.

Förra mandatperioden var det mycket snack och lite verkstad
Vi sträcker nu ut en öppen hand till alla partier som vill bilda en ny majoritet här i Nacka. En ny majoritet som väljer en ny grönare väg inför framtiden. Flera av Allianspartierna har sagt sig vilja verka för miljövänligare alternativ och klimatsmartare lösningar, nu är det upp till bevis.

Sidney Holm – Språkrör för Miljöpartiet de gröna i Nacka

Arbetsminnets betydelse vid inlärning

Anne MagnussonJag heter Anne Magnusson och är kandidat nummer 18 på Miljöpartiets valsedel till kommunfullmäktige i Nacka. Här på bloggen delar jag med mig lite av mina tankar. Den här gången handlar det om barns ”arbetsminne” och varför jag inte tycker undervisningen bör utsättas för politiska ­modenycker utan vila på vetenskaplig grund.

Miljöpartiet vill inrätta en skolkommission
Dessa tankar om vila på vetenskaplig grund uttrycks klart och tydligt i Miljöpartiet de grönas önskan om att inrätta en skolkommission som ska bestå av de främsta skolforskarna i Sverige och internationellt. Skolkommissionen behövs för att prata om det allra viktigaste: skolans innehåll och det pedagogiska arbetet. Utifrån svar på frågor såsom hur stora elevgrupper vi vill ha och vilka förutsättningar vi har för att alla barn och unga ska ha relativt nära till en bra skola med moderna och ändamålsenliga lokaler

Förskollärarna/lärarna/fritidspedagogerna behöver stöd från forskare för att bättre kunna förstå och lära sig sammanhangen – hur hjärnan och beteendet hänger ihop.

Var kommer egentligen läs- och skrivsvårigheter och matteproblem ifrån?

Många barn har problem att ta till sig matematiskt tänkande, så kallad dyskalkyli och andra har dyslexi, det känner många pedagoger till.

Alla barn är olika
Arbetsminnet har en nyckelfunktion för skolprestationer. Arbetsminnet som bland annat har betydelse för förmågan att koncentrera sig och därigenom klara av uppgifter som att läsa och räkna. Det säger också något om hur elevens matematiska förmåga kommer att utvecklas framåt under skolåren. I ett och samma klassrum kan pedagogen ha barn vars arbetsminne skiljer sig åt 4–6 år.

Torkel Klingberg, hjärnforskare på Karolinska Institutet och professor i kognitiv neurovetenskap, har studerat och utvecklat metoder för att stärka upp elevers arbetsminne.

I Kanadas skolväsende har man utvecklat en pedagogik speciellt för att hjälpa barn med lågt arbetsminne. Lärarna utbildas bland annat i att förstå vad som är arbetsminneskrävande, och för att ge kortare och enklare instruktioner som det är lättare för eleverna att ta till sig.

Detta är viktig kunskap som jag tycker behövs både inom barnomsorgen – och skolomsorgen samt i skolan.

  • Det här med att vara dålig på matte tenderar att gå i arv. Men det är inte ett hopplöst läge.
  • Stress försämrar arbetsminnet drastiskt. Därför är det av stor vikt att det systematiska arbetsmiljöarbetet prioriteras högt upp på Agendan.
  • Att pedagogerna ständigt interagerar med eleverna är A och O inom pedagogiken. Barnläkaren och professor Hugo Lagercrantz har framhållit att tidigare forskning visat att mycket tid framför tv och datorspel kan leda till försenad språkutveckling och ökad koncentrationssvårigheter. Att skärmar ersätter samtal med föräldrar och andra vuxna kan få väldigt negativa konsekvenser. Surfplattan och annan teknik kan inte på samma sätt i alla fall inte ännu – interagera med barnen.
  • Bristfälligt självförtroende, bristfällig självkänsla och negativa förväntningar kan påverka elevens inlärning på ett mycket destruktivt sätt. De vuxna måste ge barnen hopp och förtröstan. Elevhälsan tycker jag behöver tillräckliga resurser för att bistå eleverna och övrig skolpersonal. Barnomsorgen – och skolomsorgens personal behöver också psykosociala och medicinska stödresurser.
  • Konditionsträning är bra för arbetsminnet, vilket i sin tur är gynnsamt för den matematiska förmågan. Konditionsträning stimulerar tillväxtfaktorer i hjärnan. I linje med detta tycker jag att skolämnet Idrott och hälsa behöver tillräckligt utrymme i undervisningen och självklart ska elevernas utemiljö stimulera fysisk aktivitet och inte vara ett hinder för denna.
  • Lära sig att spela ett instrument är positivt för att förbättra elevens möjligheter, denna inlärning har positiva effekter både för elevens arbetsminne – och problem-lösningsförmåga. Musikundervisning bör därför ha sin självklara plats både i inom förskolan/skolomsorgen/skolan, något som jag verkligen håller med om.
  • Datorspel kan också förbättra arbetsminnet, Torkel Klingberg har utvecklat ett Dator spel, Robomemo. Det visade sig att barnen genom träning kunde förbättra arbets-minnet med uppemot cirka 20 procent, vilket också fick betydelse för deras förmåga att koncentrera sig. Nynäshamns forskningsprojekt som Klingberg ingått i visade inte på några negativa effekter av dataspelande på koncentrationsförmåga, utan tvärtom svaga men positiva effekter av spelandet på psykologiska tester.

Anne Magnusson – 58 år Förskollärare-Socionom och kandidat till kommunfullmäktige.

Fördjupning inom ämnet:

http://www.hjarnfonden.se/–behover-din-omtanke/skolan—anvand-hjarnan-i-undervisningen__580

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sa-paverkas-barnen-av-surfplattorna_7593632.svd

http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2011/08/19/hjarngympa-kan-oka-lasformagan

http://www.dn.se/sthlm/spelet-robomemo-hjalper-livliga-barn/

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?

Skolan – våra barns arbetsplats

Anne MagnussonJag heter Anne Magnusson och står som kandidat nummer 18 på Miljöpartiets valsedel till kommunfullmäktige i Nacka. Här delar jag med mig lite av mina tankar om skolan som arbetsplats. Skolan är i fritt fall ropas det från flera håll i Sverige, sanningen är nog mera nyanserad än så.

 

Skolan – en viktig integrationsarena
Mauricio Rojas(FP) har beskrivit situationen på integrationsfronten­- ”Av många djärva förslag och nydanande idéer på integrationsfronten blev det ingenting. Berget födde en råtta, och utslagningsprocessen bara fortsatte”. Förskolan och Skolan tycker jag är fortsatt viktiga integrationsarenor, därför är det betydelsefullt att dessa verksamheter kontinuerligt upprätthåller en hög nivå.

Skolan – Sveriges viktigaste arbetsplats?
I förskolan och skolan måste vi lägga stor vikt vid att alla (100 %) elever får lära sig saker samtidigt som det utvecklas som människor och lär sig att uppskatta andra och kan fungera med andra i grupp. Men, denna kunskapsutveckling och samtidiga personliga utveckling får inte hindras av en bristfällig arbetsmiljö. Därför är det mycket glädjande att barnen vanligaste arbetsplatser, förskolor och skolor, börjar betraktas som just arbetsplatser, det är inte en dag försent!

Hög tid att omsätta ord till handling
Det har nu tagits beslut på att Arbetsmiljöverket(2013) ska stor satsa på skolans arbetsmiljö. Det finns många brister i dagens skola: hög arbetsbelastning som leder till stress, hot och våld, och lokaler som inte lever upp till behoven. Nu gör Arbetsmiljöverket en satsning där 30 procent av landets skolor ska inspekteras.

Hittills har Arbetsmiljöverket iakttagit att det ofta finns det höga ambitioner ute i skolor och hos huvudmän, men inte alltid tid och kunskap för att kunna systematisera sitt arbetsmiljö-arbete. Det brister i dokumentation av riskbedömningar och handlingsplaner. I många fall ser utredarna att framförallt rektorer, men också andra som jobbar med arbetsmiljöfrågor, saknar resurser och befogenheter att lösa konkreta problem på sin skola.

Skulle denna situation accepteras inom näringslivet? Nej, det tror jag inte.

Varför tar man inte våra barn och ungdomars arbetsmiljö på samma allvar som vi gör med de vuxnas arbetsmiljö?

Vad är det för faktorer som bäddar för ett arbetsklimat där medarbetarna trivs, tänker fritt, tar eget ansvar och för utvecklingen framåt? Vad är det som utmärker ett kreativt arbetsklimat?

Göran Ekvall, professor i psykologi vid Lunds universitet och gästprofessor på Buffalo State College i USA har under mycket lång tid studerat organisationers ”inre liv” och Professor Ekvall har sammanfattat dessa studier i tio ”klimatdimensioner” Dessa kan ni läsa om i bifogad länk.

Anne Magnusson – 58 år Förskollärare-Socionom och kandidat till kommunfullmäktige.

Fördjupning inom ämnet:

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/_H102Ub254/?text=true

http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/skolors-kompensatoriska/kvalgr-komp-slutrapport.pdf

http://www.dn.se/debatt/en-tredjedel-av-landets-skolor-ska-inspekteras/

http://www.sydsvenskan.se/familj/familjekar-professor-gillade-naturen/

http://www.ufn.gu.se/digitalAssets/987/987038_Arbetkl.pdf

Grön familjepolitik

Anne MagnussonJag heter Anne Magnusson och är kandidat nummer 18 på Miljöpartiets valsedel till kommunfullmäktige i Nacka. Jag brinner för mycket men min stora hjärtefråga är Grön Familjepolitik.Vad handlar då Grön Familjepolitik om? Innebär den att barnen ska få äta giftfri mat, dricka rent vatten och andas frisk luft.
Ja, den innebär detta, men också mycket mera.

Grön familjepolitik
Det som kännetecknar den Gröna Familjepolitiken är att den är välförankrad i en mängd olika områden: Lika rättigheter, Barnen i centrum, Bostadspolitiken, Arbetsmarknadspolitiken, Folkhälsopolitiken, Skol – och Barnomsorgspolitiken Välfärdspolitiken, Samhället stödinsatser till familjer och en hållbar och långsiktig ekonomi.

Vad kan vi förbättra i Nacka?
Är det så stor skillnad mellan Nacka partiernas Familjepolitik och borde det inte göras breda samförståndslösningar på detta område?
– Ja, det håller jag med om att Nackas familjer behöver kontinuitet i dessa frågor som för dem är mycket angelägna.
Vad finns det då att i Nacka som kan förbättra familjernas villkor?

  • Viktigt är miljövänliga och trafiksäkra trafiklösningar, här bör betonas trafiksäkra vägar till skol -barnomsorgsverksamheter. Utbyggd kollektivtrafik och gång – och cykelvägar.
  • En kvalitetssäkrad Individ- och familjeomsorg som kan prioritera bland det som kommer upp på deras agenda.
  • Ett Kommunalt bostadsbolag som tryggar barn och ungdomars boendesituation.
  • En kulturpolitik som bygger på att alla invånare ska kunna utöva och ta del av kultur på jämlika villkor.
  • Bra resurser och att dessa resurser också är jämlikt lokaliserade i kommunen till ungdoms- och breddidrotten, inklusive idrott för människor med funktions-nedsättning, korpidrott och motionsidrott.
  • Närvarande förskolechefer både utifrån deras utbildningsmeriter och hur mycket tid de spenderar på aktuell verksamhet. På de förskolor som leds av en förskolechef med ansvar enbart för förskolan, här har Skolverket slagit fast att det finns ett större fokus på de mål som gäller just för förskolan. Arbetsmiljön blir då bättre för alla på förskolan.
  • Kommunen har fått kritik av Skolverket för att den inte i tillräcklig utsträckning tar ansvar för hur skolbarnsomsorgens verksamhet planeras, följs upp och utvärderas. I granskningen av fritidshemsverksamheten framkommer också att särskilt stöd inte alltid ges till de barn som under sin tid där är i behov av sådant.
  • Skolverket har kritiserat kommunens fritidsverksamheter för barn i åldrarna 10-12, hur denna är formad utifrån barnens ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter.
  • Högskoleutbildad personal, här brister kommunen enligt Skolverkets granskare. Kommunen tar inte tillräckligt ansvar för att lärare, förskollärare och fritidspedagoger har utbildning för den verksamhet respektive undervisning de i huvudsak bedriver.
  • Förskolechefer och Skolomsorgens chefer måste ha minst Förskollärarexamen respektive Fritidspedagogutbildning/Grundllärare med inriktning mot arbete i fritidshem. Att vara chef är en viktig karriärväg för båda dessa två yrken och denna får inte bli en raritet, på grund av sparbeting. Dessa yrkeskategorier har nyckel-funktioner på den Svenska arbetsmarknaden.
  • Förskoleklassen, här finns betydande skillnader mellan de förtroendevaldas
    representanter. MP vill inte att förskoleklassen avskaffas, tidigare skolplikt införs och sexåringarnas lekfulla lärande ersätts av formaliserad skolgång.
  • Kommunens samlade genomsnittliga meritvärde i grundskolan tillhör de högsta i landet. Det finns enligt Skolverket dock enstaka grundskolor där kommunen behöver vidta kraftfulla åtgärder för att höja måluppfyllelsen.
  • Nacka kommun har en så kallad likvärdighetsgaranti som innebär att alla utbildnings-verksamheter, såväl kommunala som fristående, erhåller resurser som ska bidra till att täcka merkostnader för barn och elever i stort behov av särskilt stöd. Dessa extra resurser beräknas utifrån en mängd variabler, men det kan ifrågasättas om nivåerna i likvärdighetsgarantin är tillräckliga. Vissa skolor ligger fortsatt rejält under Nackas genomsnittliga meritvärde.
  • Skolverkets uppfattning är Nacka inte till fullo erbjuder den omsorg, undervisning och valmöjligheter barn och elever har rätt till. Kommunen måste försäkra sig om att alla elever ges lika tillgång till utbildning.

Så länge det finns unga så finns det hopp
Cornelis Vreeswijk har så fint fått till det i Turistens klagan. ”När inga ungar längre finns är allting slut. Vad är det för mening om man står ut? Visst har det blivit kaos i tidens lopp. Men så länge det finns ungar så finns det hopp.”

Anne Magnusson – 58 år Förskollärare-Socionom och kandidat till kommunfullmäktige.

Fördjupning inom ämnet:
Motion 2002/03:So514
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Rapporter/spara-2011/tillsyn-nacka.pdf

http://www.skolinspektionen.se/Documents/vagledning/informationsblad-forskolechef.pdf

http://infobank.nacka.se/handlingar/utbildningsnamnden//2014/20140213/09_Tjskrpersonal_barngrupper_ht_2013.pdf

Semester och utanförskap

Barnfötter i gräs. Barnens framtid är viktigare än skattesänkningar. Miljöpartiet

Tänk vilket underbart påfund – semester. Men bara för några av oss.

Nu är min första semestervecka till ända och även min första vecka som bloggare. Temperaturen utomhus har legat under 15 grader så bloggandet har gett mig välbehövlig energi.

Jag och några med mig har det väl förspänt. Vi har fem, sex eller sju veckors semester att ta ut varje år. Vissa av oss kan till och med lösa in en del av vår lön för att få än mer semesterdagar. Utöver detta kan några av oss ta ut en sparade föräldradagar för våra barn och kunna ta ut än mer ledighet. Ledighet från jobb är ett underbart påfund och ger viktiga insikter.

Men vi är inte så många som har det just så bra. Det är många av våra medmänniskor som står helt utan arbete eller är sjukskrivna. För dem finns inte någon semester – det finns inget att ta ledigt ifrån. Det finns många som går på timanställningar eller har visstidsanställning som gör att lång semester inte är att tänka på. De finns de som studerar och under sommaren inte får studiebidrag att betala hyran med. De får ingen lång avkopplande semester. De finns de som har det så knappt ekonomiskt att de behöver arbeta extra under sin semester för att klara resten av året. De får ingen lång, avkopplande semester. Inte deras familjer heller.

Jag tänker på hur härlig sommaren i Sverige kan vara. Ljumma dopp i havet, smultronsmak, grill tillsammans med vänner under ljusa kvällar, barn med smutsiga knän och glass i handen… Det är riktigt härligt när värmen och ljuset kommer.

Men det är inte så härligt för alla. För många av oss vuxna går det att hantera att några år i livet inte riktigt blir som man vill, men för ett barn är det svårt att hantera att inte kunna skapa positiva minnen när så många andra gör det. Att inte kunna berätta om vad man gjort under sommaren när höstterminen börjat och ibland behöva tänja på sanningen för att inte hamna utanför.

Utanförskap för barn är svårt att stå bredvid och se på – jag och vi måste agera! Det är därför viktigt att vi en gång för alla ser barnens rätt till ett helt liv och börjar ta politiska beslut för att minska utanförskapet. I en kommun som Nacka ska inga barn ska behöva titta ner i golvet när de för femte gången denna termin inte har med sig en egen frukt till fruktstunden eller inte har med pengar till frökens present, inga barn ska behöva se dåligt för att deras föräldrar inte har möjlighet att köpa dem glasögon, inga barn ska behöva stå utan möjlighet till kulturell eller idrottslig utveckling på grund av ekonomiska förutsättningar och inga barn ska få sämre förutsättningar för att deras föräldrar inte har möjlighet att köpa extra läxhjälp.

Vi har en hel del att göra här i Nacka för att stärka alla våra barns rättigheter. Ge alla barn i Nacka bättre förutsättningar – ge Nacka en grön ledning i höst!

Med förhoppning om att just du får möjlighet till lite avkoppling i sommar!

Louise Ollivier, ordförande i Miljöpartiet i Nacka och ledamot i Arbets- och företagsnämnden.

PS: Och du, visst känner du någon som du ser inte riktigt kan njuta av sommarljuset. En glass på en bänk värmer de flesta hjärtan och skapar gemensamma minnen.  Eller du kanske har ett bättre tips – hör av dig till mig: louise.ollivier@nacka.se