Genus och klimatförändringar

Genus och klimatförändringar

Under workshopen pratade vi bl.a. om vad vi ville utveckla och veta mer om och vad vi redan jobbade med idag. Ett utmärkt tillfälle att få idéer och inspiration av andra!

Klimatförändringar påverkar oss alla. Ändå är det bara hälften av världens röster som hörs i klimatfrågan. På toppmöten är det en överväldigande majoritet av män som ska bestämma för oss alla. Ofta rör det sig om män som utgår från en syn på klimat och har en livsstil som skiljer sig från kvinnors verklighet. I klimatdebatten är det männen som hörs och som tar de stora besluten. Detta gäller även det kommande klimatmötet i Paris. På vilket sätt påverkar vårt sociala kön våra handlingsmönster och vår inställning till miljö och klimat? Vad spelar genus för roll för klimatet? Dessa var de överhängande frågorna på ett seminarium och workshop under ledning av Naturskyddsföreningen och Män för jämställdhet.

Vad händer om vi tar på oss genusglasögon när vi studerar klimatfrågor? Påverkar klimatförändringar kvinnor och män olika? Vilken roll spelar kvinnor respektive män i klimatfrågan och i beslutsprocesserna och vem har tillgång till naturresurserna? Anke Stock från Women in Europe for a Common Future (WECF International) undersöker bl.a. dessa frågor i flertalet projekt ute i världen, exempelvis i energiprojekt i Ukraina och Georgien. För vad händer när det inte finns värme och varmvatten i huset – vem är det som ansvarar för mat, tvätt och städ? När dessa energifrågor löstes och huset var varmt så kunde kvinnorna plötsligt delta i samhällslivet och resursutvecklingen istället för att ägna dagarna åt att samla ved. Även Stephen Law från Environmental Monitoring Group i Kapstaden som arbetar med miljöfrågor från ett genusperspektiv har genom att jobba med traditionella könsroller hos teodlare i Sydafrika fått kvinnor att ta en mer aktiv roll bl.a. i ett nystartat tekooperativ.

Genus och klimat är två av den nuvarande regeringens prioriterade frågor och genusperspektivet ska in i miljöarbetet, något som i dagsläget 41 myndigheter arbetar med via exempelvis planer för jämställdhet. Men hur arbetar vi i vår kommun Nacka med detta? På vilket sätt är genus- och klimatperspektiven med i MP Nackas bakhuvud vid våra förslag och beslut? Hur genus- och klimatsmarta är vi?

Vi tror ofta att Sverige kommit så långt, dels vad gäller miljöarbete men framförallt vad gäller jämställdhet. Så vågar jag påstå att det inte är. Traditionella könsroller, förväntningar och handlingsmönster går igenom i vår vardag, livsstil och konsumtion. I Nackabons största klimatpåverkan, bilen-biffen-bostaden, så ser vi hur högre ekonomisk status leder till större utsläpp. Bl.a. hur vi reser och vad vi äter är könsbetingat och dessa val har olika stor samhälls- och klimatpåverkan: kvinnor åker i högre utsträckning kollektivt medan männen tar bilen. Kvinnor äter i större utsträckning vegetariskt, männen väljer kött. Dessutom visar studier hur maskulinitet och synen på klimatet hänger ihop. Martin Hultman vid Linköpings universitet har forskat på och studerat dessa samband och vilken typ av klimatsyn som framkommer i den mediala debatten och vilka det är som hör till dessa grupper. Han har arbetat fram begreppen ekomodern maskulinitet (vi har en klimatkris men den är under kontroll och denna kan skapa nya marknader och affärsmöjligheter bara vi får till en ny green deal), industriell maskulinitet (som består av klimatskeptikerna: en elitgrupp på 45+ på högerkanten med låg tilltro till staten) och ekologisk maskulinitet (där fokus ligger på natur som hänger ihop med kulturen och har ”omtanke” som ledord). Enligt honom behöver vi idag ett svar på frågan om hur vi kan skapa en etisk situation i vilken det inte längre är möjligt att förstöra vår gemensamma planet utan istället börja bry oss om den.

Jag gick till seminariet med en tanke om att vilja utveckla och bättre integrera genus- och miljöperspektiv i vårt arbete. Jag lämnade seminariet med en ännu starkare känsla av att vilja utveckla dessa tankar om hur vi kan lära oss mer om och integrera genus- och miljöperspektiv i det kommunala beslutsfattandet. En tanke om att vi behöver glasögon genom vilka vi tittar på vilken påverkan enskilda beslut har på kvinnor och män och på våra könsroller samt på miljön och klimatet. När det i en tjänsteskrivelse beslutas om byggandet av en ny väg så ska hänsyn till dessa faktorer tas och tjänstepersonerna ska visa vilka konsekvenser beslutet har för kvinnor respektive män samt för miljön. Det ska framgå svart på vitt, belysas och lyftas upp. Vi behöver jämställda och klimatsmarta beslut i Nacka!

Desha Svenneborg, vik. politisk sekreterare MP Nacka, ersättare i kommunfullmäktige

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s