Det första boendet jag besökte var den nya Gruppbostaden i kommunen. Ingen av de boende var hemma när jag var där, de var på sina dagliga verksamheter. Fasaden på huset ser ny och modernt ut. Det finns sex boendeplatser och det finns även ett stort luftigt allrum som gör att det känns som en teater. Till övervåningen finns det ingen hiss bara en brant trappa. Jag undrar hur man tänkte med det? Övervåningen som är ett loft med två tillhörande rum på ca 100 kvm är oåtkomlig och kan inte utnyttjas utav de som bor där. Två stora rum på vardera sida av huset är låsta och mer eller mindre tomma. På själva loftet står ett bord med stolar som ingen använder. Akustiken gör att minsta ljud från nedervåningen hörs eftersom det inte finns några avgränsade väggar.
När man bygger ett nytt gruppboendehem för funktionsnedsatta som kan behöva sitta i rullstol bör man ha mer kunskap om vilka behov som kan tänkas behövas. Som till exempel bredare dörrar, hissar i trappor, ljudisolering m.m. Personal bör ha vilorum eller ett ordentligt omklädningsrum.
Som miljömedveten hade jag förväntat mig solceller på taket och en smart funktionell planlösning som skulle underlätta för alla inblandade. Lite förundrad lämnar jag boendet, hur gick det här bygget till egentligen??
Nästa Gruppbostad var betydligt äldre och nedslitet. Några av de som bor där var hemma när jag kom och visade stolt upp sina lägenheter. De flesta boende har bott här länge och är lite äldre. Jag fick känslan av att det mer är som ett äldreboende. Det var verkligen en skillnad från förra boendet. Här skulle det behövas en renovering.
Det tredje besöket var till ett serviceboende. De personerna som bodde där kan klara sig lite mera själva. Även här var en del boende hemma och ville gärna visa och berätta hur de bor. Lokalerna är nya och personalen som jobbar här har jobbat länge, även de som är timanställda. När jag lämnade det här stället hade jag en varm känsla i bröstet.
Det fjärde stället, som inte är ett vanligt boende utan ett så kallad ”Kortis” fick jag också en bra känsla av. På det här ”Kortis-boendet” finns det två avdelningar, ett som är för de som är 0-16 år och ett som är för 13-30 år, ett bra boende för de funktionsnedsatta som vill och behöver komma hemifrån och träffa kompisar på sina villkor. De har aktiviteter som de hittar på med sina vänner på boendet. De sover även där en natt eller två i månaden, oftast över helgen. Det finns personal dygnet runt så föräldrarna kan känna sig trygga.
Det finns så mycket mer att skriva om alla dessa verksamheter men det blir så långt att skriva och då kanske ingen orkar läsa, jag vill ju gärna dela med mig om mina studiebesök runt omkring i Nacka. Hoppas att ni vill läsa och kom gärna med kommentarer eller om ni har frågor.
Just det! Nästa gång jag gör studiebesök gör jag det som språkrör för MP Nacka de gröna, inte enbart som 2:e vice ordförande i Socialnämnden.
/ Lisskulla Zayane, andre vice ordförande i Socialnämnden