Arbetsminnets betydelse vid inlärning

Anne MagnussonJag heter Anne Magnusson och är kandidat nummer 18 på Miljöpartiets valsedel till kommunfullmäktige i Nacka. Här på bloggen delar jag med mig lite av mina tankar. Den här gången handlar det om barns ”arbetsminne” och varför jag inte tycker undervisningen bör utsättas för politiska ­modenycker utan vila på vetenskaplig grund.

Miljöpartiet vill inrätta en skolkommission
Dessa tankar om vila på vetenskaplig grund uttrycks klart och tydligt i Miljöpartiet de grönas önskan om att inrätta en skolkommission som ska bestå av de främsta skolforskarna i Sverige och internationellt. Skolkommissionen behövs för att prata om det allra viktigaste: skolans innehåll och det pedagogiska arbetet. Utifrån svar på frågor såsom hur stora elevgrupper vi vill ha och vilka förutsättningar vi har för att alla barn och unga ska ha relativt nära till en bra skola med moderna och ändamålsenliga lokaler

Förskollärarna/lärarna/fritidspedagogerna behöver stöd från forskare för att bättre kunna förstå och lära sig sammanhangen – hur hjärnan och beteendet hänger ihop.

Var kommer egentligen läs- och skrivsvårigheter och matteproblem ifrån?

Många barn har problem att ta till sig matematiskt tänkande, så kallad dyskalkyli och andra har dyslexi, det känner många pedagoger till.

Alla barn är olika
Arbetsminnet har en nyckelfunktion för skolprestationer. Arbetsminnet som bland annat har betydelse för förmågan att koncentrera sig och därigenom klara av uppgifter som att läsa och räkna. Det säger också något om hur elevens matematiska förmåga kommer att utvecklas framåt under skolåren. I ett och samma klassrum kan pedagogen ha barn vars arbetsminne skiljer sig åt 4–6 år.

Torkel Klingberg, hjärnforskare på Karolinska Institutet och professor i kognitiv neurovetenskap, har studerat och utvecklat metoder för att stärka upp elevers arbetsminne.

I Kanadas skolväsende har man utvecklat en pedagogik speciellt för att hjälpa barn med lågt arbetsminne. Lärarna utbildas bland annat i att förstå vad som är arbetsminneskrävande, och för att ge kortare och enklare instruktioner som det är lättare för eleverna att ta till sig.

Detta är viktig kunskap som jag tycker behövs både inom barnomsorgen – och skolomsorgen samt i skolan.

  • Det här med att vara dålig på matte tenderar att gå i arv. Men det är inte ett hopplöst läge.
  • Stress försämrar arbetsminnet drastiskt. Därför är det av stor vikt att det systematiska arbetsmiljöarbetet prioriteras högt upp på Agendan.
  • Att pedagogerna ständigt interagerar med eleverna är A och O inom pedagogiken. Barnläkaren och professor Hugo Lagercrantz har framhållit att tidigare forskning visat att mycket tid framför tv och datorspel kan leda till försenad språkutveckling och ökad koncentrationssvårigheter. Att skärmar ersätter samtal med föräldrar och andra vuxna kan få väldigt negativa konsekvenser. Surfplattan och annan teknik kan inte på samma sätt i alla fall inte ännu – interagera med barnen.
  • Bristfälligt självförtroende, bristfällig självkänsla och negativa förväntningar kan påverka elevens inlärning på ett mycket destruktivt sätt. De vuxna måste ge barnen hopp och förtröstan. Elevhälsan tycker jag behöver tillräckliga resurser för att bistå eleverna och övrig skolpersonal. Barnomsorgen – och skolomsorgens personal behöver också psykosociala och medicinska stödresurser.
  • Konditionsträning är bra för arbetsminnet, vilket i sin tur är gynnsamt för den matematiska förmågan. Konditionsträning stimulerar tillväxtfaktorer i hjärnan. I linje med detta tycker jag att skolämnet Idrott och hälsa behöver tillräckligt utrymme i undervisningen och självklart ska elevernas utemiljö stimulera fysisk aktivitet och inte vara ett hinder för denna.
  • Lära sig att spela ett instrument är positivt för att förbättra elevens möjligheter, denna inlärning har positiva effekter både för elevens arbetsminne – och problem-lösningsförmåga. Musikundervisning bör därför ha sin självklara plats både i inom förskolan/skolomsorgen/skolan, något som jag verkligen håller med om.
  • Datorspel kan också förbättra arbetsminnet, Torkel Klingberg har utvecklat ett Dator spel, Robomemo. Det visade sig att barnen genom träning kunde förbättra arbets-minnet med uppemot cirka 20 procent, vilket också fick betydelse för deras förmåga att koncentrera sig. Nynäshamns forskningsprojekt som Klingberg ingått i visade inte på några negativa effekter av dataspelande på koncentrationsförmåga, utan tvärtom svaga men positiva effekter av spelandet på psykologiska tester.

Anne Magnusson – 58 år Förskollärare-Socionom och kandidat till kommunfullmäktige.

Fördjupning inom ämnet:

http://www.hjarnfonden.se/–behover-din-omtanke/skolan—anvand-hjarnan-i-undervisningen__580

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sa-paverkas-barnen-av-surfplattorna_7593632.svd

http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2011/08/19/hjarngympa-kan-oka-lasformagan

http://www.dn.se/sthlm/spelet-robomemo-hjalper-livliga-barn/

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s